Emelie 10 år

En flicka med glasögon sitter i en rullstol och känner på kinden på en vuxen som sitter på huk framför rullstolen. Animation.

Emelie är tio år, saknar hörsel och har en måttlig synnedsättning. Hon har en grav intellektuell funktionsnedsättning samt cerebral pares som påverkar hennes rörelseförmåga. Emelie sitter i rullstol.

Då Emelie helt saknar hörsel använder hon sin syn i ganska stor utsträckning för att kompensera för att hon inte hör. Men i vissa situationer räcker inte synen till, utan hon behöver ta hjälp av andra sinnen för att tolka och förstå omgivningen. Emelie har en måttlig synnedsättning och skelar på båda ögonen. Hon har glasögon som hon oftast använder. Hennes förmåga att använda synen varierar från situation till situation och från dag till dag, beroende på förutsättningarna, hennes egen dagsform och vilka anpassningar som finns tillgängliga. Emelie använder alltså synen för att få sinnesintryck, men på grund av den ojämna förmågan är hon också beroende av känseln i vardagen.

Egna strategier för att få sinnesupplevelser

Emelie är motiverad att använda den synrest hon har och visar det genom att hon vill ha saker nära sitt ansikte. Antingen lutar sig hon fram eller för saker mot ansiktet. Ibland kommer hon så nära att sakerna nuddar hennes ansikte. Då använder hon ofta känseln i ansiktet och läpparna. Ibland stoppar hon föremålen i munnen och känner med tungan. Även smak och lukt aktiveras. Emelie föredrar saker som glittrar och blänker.

Om Emelie anstränger ögonen under längre tid blir hon trött. Hon blundar då för att vila från synintrycken. Emelie kan också välja att inte använda synen som den främsta sinneskanalen även om hon har ögonen öppna. Hon vänder då ofta bort blicken genom att vinkla huvudet nedåt eller uppåt. I dessa situationer använder hon sin känsel i större utsträckning än annars. Hon kan till exempel försöka känna på föremål, någons ansikte eller maten i måltidssituationer i stället för att titta. När hon blundar eller vänder bort blicken kan hon lättare fokusera på att känna. Emelie har svårt att räta ut sina händer men känner med ovansidan av handen och armen och med sitt ansikte.

I nya miljöer har Emelie svårt att känna igen ansiktsuttryck eller familjemedlemmar även om de är på nära håll. Hon vill då gärna känna på ansiktet med handryggen och/eller läpparna. Emelie visar att hon vill ha personen nära sig så att hon kan känna unika drag som hår eller skägg, smycken samt den andres doft.

Anpassningar

Emelies assistenter har gjort anpassningar för henne i hemmet. De har tänkt extra mycket på att det ska finnas kontraster som underlättar för hennes syn. På matbordet används alltid ett underlägg som ger kontrast mot tallriken. Ljus mat läggs upp på mörk tallrik och tvärtom. Assistenterna har alltid enfärgade kläder, gärna med starka färger, så att de lättare kan uppfattas av henne. Det gör också att det blir lättare för Emelie att se när de tecknar till henne.

I vardagen erbjuds Emelie sinnesintryck som hon uppskattar. På sin rullstol har hon ibland en bricka där hon lätt får tillgång till olika sinnesstimulerande aktiviteter, vilket kan vara olika saker som glittrar eller blänker och har strukturer som gör att de känns olika. Nu har hon precis fått ett rör som ändrar färg när hon trycker på en stor touchknapp med ovansidan av handen. Även på brickan används underlägg när kontrasten mellan den och det som presenteras är för liten. Assistenterna jobbar mycket med estetiska aktiviteter så att Emelie ska få upplevelser och intryck som är intressanta för henne. De har arbetat med att spruta olika självlysande färger på olika stora bollar. Sedan har de lagt en tät filt över sig så att bollarna lyser i mörkret under den. Assistenterna underlättar också för Emelie genom att hänga material på rullstolen så att hon själv kommer åt det.

Emelie har återkommande badaktiviteter då vattnet gör att hon lättare kan röra sig och sträcka ut sin kropp. Det är tydligt att hon njuter av att vara i vattnet. Hon leker och plaskar gärna och uppskattar när vattnet skvätter upp i ansiktet. När hon är i vattnet utförs också ett program som går igenom hennes leder och muskler. Hemma har hon en musikbädd. Även om hon inte hör musiken med sin hörsel så uppfattar hon den genom vibrationer. Det finns också en liten studsmatta som hon gärna använder på anpassade sätt tillsammans med sina assistenter.

keyboard_arrow_up