Det är inte helt enkelt att lära sig att orientera sig och förflytta sig på egen hand, när man som Bosse varken har syn eller hörsel. Även här är det taktila strategier som måste till.
Bosse är än så länge ett ganska litet barn och kan inte förväntas ge sig ut på egen hand utanför hemmet. Men han behöver redan nu få strategier för att veta var han är och hur han kan förflytta sig hemma.
Egna strategier för att orientera och förflytta sig
Bosse kan orientera sig hemma på vardagsrumsgolvet. Han känner till rummet väl, särskilt de olika mattorna som ligger här och där. Med hjälp av mattorna kan han på egen hand hitta till lekhörnan som han känner igen genom den madrass som finns där. Han hittar också till balkongdörren och tar sig dit och slår mot den när han vill gå ut på balkongen.
Bosse förflyttar sig även på golvet i köket. Där vet han att det finns skedar i en speciell låda – dessa är han just nu väldigt intresserad av. I badrummet kan han rikta kroppen mot och sträcka sig efter eltandborsten som finns nära hans skötbord.
När Bosse och hans mamma går på promenad till lekparken brukar han sträcka sig ut mot vänster precis när de passerat ett gupp. Där vet han att det finns ett träd som han gärna vill stanna vid för att krypa in i håligheten i stammen. Det märks att han känner igen vägen väl nu. Han är uppmärksam på underlaget, om vägen svänger samt dofter längs vägen. Därigenom börjar han få en uppfattning om var han är. När de är nästan framme vid lekparken spritter det av glädje och förväntan i Bosse. Han har början till en förmåga till orientering.
Anpassningar
Bosses mamma har placerat mattor i vardagsrummet som ledstråk till lekhörnan och dörröppningarna mellan rummen. Hon har också märkt upp hans leksakslådor med symboler och olika material med struktur. På samma sätt har hon märkt den låda i köket där skedar och andra ofarliga föremål finns, så att Bosse själv kan ta sig dit och ta fram skedarna när han vill leka med dem eller andra bestick när han vill duka. Övriga lådor har barnspärr än så länge.
På balkongen har Bosse och hans mamma byggt en koja. I en av de större garderoberna har de byggt en annan typ av koja för att han ska få uppleva olika typer av rum.
Bosses mamma har varit noga med att gå samma väg fram och tillbaka till lekparken. Hon har introducerat orienteringspunkter så att han ska veta vart de är på väg och så småningom också hur långt det är kvar. Orienteringspunkter är sådant som alltid finns där. I Bosses fall är den viktigaste just nu ett gupp. När de går över det vet han att det direkt till vänster finns ett träd. En annan orienteringspunkt är en kraftig sväng till höger. När de gått igenom den vet Bosse att de nästan är framme vid lekparken. Mamma försöker också få honom uppmärksam på att det är olika underlag längs med sträckan. Det är asfalterad väg i början, efter en stund övergår det till grus och sista biten innan parken är det gräs. Mamma brukar böja sig ner och tillsammans med Bosse känna på underlaget med handen. Sedan visar hon att hon skrapar med foten för att han ska uppleva att det känns annorlunda även med fötterna.