Hanna 16 år

En flicka med glasögon hänger upp-och-ner i en klätterställning. Animation.

Hanna har en måttlig synnedsättning på båda ögonen. På höger öga har hon ett kolobom, vilket syns på hennes pupill som är nyckelhålsformad. Kolobomet gör att hon får ett synbortfall i övre synfältet och att hon är ljuskänslig. Hon använder glasögon dagligen. Hon har även en måttlig hörselnedsättning på båda öronen och använder hörhjälpmedel i form av hörapparat.

Kombinerad syn- och hörselnedsättning är en vanlig följd av Charge syndrom. Syndromet påverkar också Hannas sinnen och hur de samspelar med varandra. Förutom syn och hörsel är hennes balans, motorik och luktsinne påverkade. Svårigheter med balansen visar sig främst när hon går. Hanna uppfattar inga dofter, vilket också påverkar hennes smakupplevelser.

Egna strategier för sinnesupplevelser

I skolan undviker Hanna vissa situationer som blir för svåra att hantera och vara delaktig i. En sådan situation är alla typer av bollspel. Hon har svårt att avgöra var bollen är eftersom det går så snabbt, och det är mycket energikrävande för henne att kompensera för det snabba tempot och att hålla balansen. Hon tycker inte heller om att vara ute på vintern, då det är halt och mindre kontraster på grund av den vita snön.

Vid förflyttning lutar Hanna huvudet bakåt för att bättre kunna se vart hon ska. På grund av att hon har synfältsbortfall uppåt behöver hon luta huvudet bakåt för att se bäst rakt fram.

Hanna har behov av att få kontakt med sina kroppsdelar för att kunna koncentrera sig i skolan. För att uppnå balans och samordning mellan sinnesintrycken tuggar hon på saker. I början hittade hon själv saker att tugga på, exempelvis sin tröja eller pennor i närheten. Men idag är hon medveten om att andra inte gör så. I stället tuggar hon på insidan av sin kind och döljer det med handen. Hon tycker också att tryck på kroppen hjälper henne att fokusera på skolarbetet eftersom hon då får en bättre känsla av var hennes kroppsdelar befinner sig. Hon snurrar ofta håret runt fingrarna eller sätter hårsnoddar en bit upp på armarna för att få en tryckande känsla. Hon kan även trycka fingertopparna mot varandra. Dessa strategier tycker Hanna fungerar bra eftersom hon kan göra det utan att andra tar så mycket notis eller ens ser det. Det är viktigt för henne att inte vara annorlunda.

I vissa situationer behöver hon luta sig mot något eller någon för att vila eller få stöd för balansens skull. Hon brukar då använda en stol, vägg eller skåpen i skolan. På rasterna använder hon ofta klätterställningen där hon kan hänga i olika positioner vilket hjälper henne att få bättre kontakt med kroppsdelarna efteråt. På grund av att Hanna inte uppfattar dofter vill hon ha extra stark mat och kryddar mycket.

Anpassningar

Hanna går i en specialskola som är anpassad för elever med hörselnedsättning. Det innebär att skolan är anpassad för elever med hörselnedsättning och har ljuddämpande material, hörslinga och flera mikrofoner i klassrummen. Hannas lärare har kontakt med skolans elevhälsoteam och har tillsammans med dem gjort olika anpassningar speciellt för henne. I klassrummet sitter hon till höger eftersom hon lättare kan ta in information via sin vänstra sida. Hon sitter också med ryggen mot fönstret så att hon inte ska bli bländad.  Hon har förstoringshjälpmedel i klassrummet som hon använder ibland.

Han har tillgång till ett bokstativ så att hon kan få upp material från bordet i lutning. I skolan arbetar hon också med en smartboard, ett pedagogiskt verktyg som finns för alla i klassen. När de andra sitter och arbetar vid sina bord kan hon gå fram till den, vilket gör det möjligt att jobba nära stora bilder.

I matsalen har hon en egen plats med ryggen mot fönstret och tillgång till sina kryddor och starka såser.

Hannas lärare har uppmärksammat att hon behöver många pauser under skoldagen för att orka koncentrera sig. I klassrummet finns en saccosäck som Hanna kan välja att jobba eller vila i.

keyboard_arrow_up