När man har nedsättning på hörseln som inte fullt ut går att kompensera med hörapparater blir det alltid ”luckor” i det man hör. Normalt kompenseras det genom synen, till exempel genom att man läppavläser. Motsvarande gäller för en person som har synnedsättning. Detta innebär att Hannas kombinerade syn- och hörselnedsättning ger större konsekvenser än vad syn- och hörselmätningar indikerar och hon kan därför behöva ta till andra strategier.
Egna strategier för att samspela och kommunicera
Hanna blandar olika former av kommunikation. Hon använder tecken visuellt och ibland taktilt men också några få ord och ljud. Hon kan själv ta initiativ till taktilt stöd i kommunikationen. Hon lägger då handen på assistentens hand eller handled och följer med i rörelserna taktilt samtidigt som hon avläser visuellt. Helst vill hon att man samtidigt pratar så att hon även har stöd av sin hörsel. Hon ser till att placera sig så att hon inte blir bländad av sol eller lampor i kommunikationssituationerna. Hanna kan också be den hon kommunicerar med att byta plats för att lättare kunna avläsa.
När hennes energi tar slut väljer hon att bryta genom att säga att hon behöver gå på toaletten, för att på så sätt få en paus. När Hanna upplever att hon inte förstår eller blir förstådd blir hon väldigt arg. Hon har då inte förmåga att reda ut det, utan hennes strategi blir att kasta saker omkring sig och gå därifrån. Vid mindre missförstånd biter hon sig i handen.
Anpassningar
I skolan får Hanna undervisning i en mindre grupp för att lärandet ska kunna anpassas optimalt. En liten grupp ökar möjligheterna att säkra att det finns tillräckligt med tid för att hon ska hinna flytta blick och fokus mellan det man pratar om och läraren eller klasskamraterna.
På Hannas skola är tvåspråkig undervisning i fokus. Det innebär att hon själv kan välja vilket språk hon föredrar i en viss situation. Ibland föredrar Hanna att läraren använder tal och stödtecknar. När hon känner sig trött i ögonen och behöver spara energi vill hon att läraren använder sin röst och tecknar taktilt eller ger taktilt stöd på annat sätt.
Hanna erbjuds taktilt stöd av sin assistent som är med på vissa lektioner. En annan anpassning är att lärarna erbjuder Hanna kortare pauser när de ser att hennes energi är på väg att ta slut. Då väljer hon ibland att sätta sig i en saccosäck och ibland att gå ut på skolgården. När Hanna börjar bita sig i handen är det ett tecken på att hon börjar bli frustrerad. Personalen avleder genom att föreslå en promenad och sedan prata om vad som hände.