
Att ha en måttlig syn-och hörselnedsättning påverkar inte orientering och förflyttning lika mycket i kända miljöer. Men det påverkar möjligheten att ta sig fram tryggt och säkert. När det gäller Hanna så påverkar även hennes dåliga balans hur hon har möjlighet att förflytta sig i sin vardag.
Egna strategier för att orientera och förflytta sig
När Hanna vistas ute tar hon på sig sina gulfärgade filterglasögon för att inte bli bländad av ljuset. Eftersom det är viktigt för henne att inte vara annorlunda har hon valt ett par moderiktiga bågar. Hanna håller huvudet lite bakåtlutat när hon går för att se bättre. Alternativt stannar hon upp ibland och lutar huvudet bakåt för att se vart hon är på väg och sedan går hon igen. Hon hittar bra i kända miljöer och använder de ledstråk som finns markerade i skolan.
Hanna kan själv ta initiativ till ledsagning i vissa situationer, oftast när det är mörkt ute eller i kuperad terräng. Hon vill inte använda orienteringskäpp i skolan.
Anpassningar
Hannas lärare och assistent finns tillgängliga för henne under skoldagen. De upplever att Hanna hittar bra på skolan. Det är en känd miljö som hon har vistats i under flera år, med tydliga ledstråk och markering vid trappor.
De upplever dock att hon blir mer osäker i okända miljöer, till exempel när de åker på studiebesök eller klassresor. De erbjuder då ledsagning, vilket hon oftast tackar ja till. Läraren upplever att Hanna är mer villig till att acceptera ledsagning när hon ser att fler elever vill ha det. När hon accepterar erbjudandet vill hon inte hålla i assistentens armbåge eller axel utan hålla i handen eller armkrok.
Skolan planerar en temadag kring dövblindhet där alla elever bland annat kommer att prova på att gå med orienteringskäpp. Förhoppningen är att de elever som behöver käpp ska komma över sitt motstånd att använda den.
