Att utforska och förstå sin omvärld är en utmaning när man inte hör, har en grav synnedsättning och därtill en intellektuell funktionsnedsättning. Det gäller att väcka intresse via framför allt synen och det taktila sinnet och finnas till hands för att förklara.
Egna strategier för att utforska och förstå omvärlden
Sara använder sitt taktila sinne i kombination med synrester för att skaffa sig information. Hennes utforskning går snabbt och sedan går hon vidare till nästa sak eller person som intresserar henne. När hon utforskar använder hon främst sin känsel men kan då och då hålla upp föremål nära vänster öga, gärna vid en ljuskälla.
Hon är särskilt intresserad av handväskor i alla former. Hon tappar fokus och har svårt att fortsätta med det hon gör när hon upptäcker en handväska. Hon släpper då allt och vill undersöka den genom att känna utanpå och inuti. Det är spännande att det finns så många olika och att man aldrig vet vad som finns i. Hon tar sig gärna till personalrummet när ingen ser, för där vet hon att det kan finnas handväskor.
Sara har en bra uppfattning om sin dagliga verksamhet och rutinerna där. Hon behöver dock mycket tid för att bearbeta information och bilda sig en egen förståelse. Saras strategi för detta är att fråga mycket om vad som ska hända på den dagliga verksamheten. Hon upprepar då tecken för att få bekräftelse och svar av personalen.
Anpassningar
Personalen på den dagliga verksamheten använder fotografier, taktila symboler och tecken för att stödja Sara i att få förståelse för dagen och veckan. Personalen kommer från vänster sida och visar saker framifrån eller från vänster med tanke på hennes synfältsbortfall på höger öga.
Dagen börjar med en samling tillsammans med de andra som är i Saras grupp. Det har varit samma personer i några år. Personalen sitter på Saras vänstra sida. På samlingen går de tillsammans igenom vilka som är där den dagen, arbetsuppgifter samt planerade aktiviteter. Saras personal lägger fram ett foto på varje person och tecknar persontecknet så att Sara ska veta vilka som är där. Ibland vill Sara att personalen tecknar visuellt och ibland vill hon få tecknen taktilt. Fotografierna är anpassade storleksmässigt och färgmässigt så att Sara ska kunna se dem så bra som möjligt. Sara har en inplastad remsa med schemabilder som symboliserar dagens aktiviteter. Allteftersom aktiviteterna är avklarade plockar hon bort bilderna från remsan.
Sara har erbjudits att vara med i en dramagrupp på den dagliga verksamheten. Där kan hon få utlopp för sin fantasi och önskan att utforska handväskor. I dramagruppen har Sara tillgång till en hel kartong med gamla handväskor som de tillsammans undersöker. Personalen brukar stoppa olika saker i handväskorna som grund för olika dramaövningar och samtalsteman. Genom att bygga på Saras intresse har personalen lättare att bibehålla, följa och utvidga hennes intressefokus som de kan dela och samtala om.
Det verkar som att ett nytt intresse håller på att bli större än handväskor: läppstift. Sara har upptäckt att dessa kan ha olika form och färg och till och med konsistens. Dessutom kan man måla både sig själv och andra, vilket är kul. På detta sätt vidgas Saras omvärldsförståelse och nyfikenheten väcks att lära mer.
Personalen planerar att börja lägga pengar, olika mynt och sedlar, i handväskorna för att se om de kan väcka intresse. Kanske Sara så småningom vill arbeta i ett café som hör till den dagliga verksamheten och sköta kassaapparaten där.