Medfödd dövblindhet

Begreppet medfödd dövblindhet är ett samlingsnamn för när den kombinerade syn- och hörselnedsättningen uppkommer innan begreppsbildning och språklig kommunikation har utvecklats. Medfödd dövblindhet kan därmed både vara medfödd eller uppkomma i tidig ålder. Personer kan också ha andra utmaningar, till exempel fysiska, medicinska eller kognitiva. Personens lärande och utveckling blir ofta påverkat och försenat.

• Kommunikationsutvecklingen är det mesta sårbara: 

Att  få igång kommunikationsutvecklingen  så tidigt som möjligt är viktigt eftersom det har betydelse för den sociala, kognitiva och emotionella utvecklingen. Risken finns annars att personen drar sig undan i sig själv och vill inte ha kontakt eller utvecklar utmanande beteenden, som utåtagerande eller självskadande. 

 

• Känseln blir viktig

Vid dövblindhet kan inte synfunktionerna kompensera för hörseln och hörselns funktioner kan inte kompensera för synen. Omgivningen behöver därför stödja genom att fokusera på andra sinnen . Det blir därför  viktigt att använda sig av känseln och hela kroppen (beröring och rörelse) det kallas också för det taktila sinnet.  

• Krävs individuella anpassningar, kunskap och samverkan

För att stödja personer med medfödd dövblindhet krävs anpassningar och tillrättaläggande av varje situation för att personen ska få möjlighet att vara aktiv och delaktig på sina villkor. 

Att vara anhörig eller personal kräver tålamod, tid, kunskap och att förmåga att vara nära. Tidig upptäckt av den kombinerade sinnesnedsättningen och tidiga insatser är viktiga och det krävs samverkan mellan habilitering, syncentraler, pedagogiska hörselvården, förskola, skola mfl