En kvinna sitter på en matta på golvet, framför några kuddar. I hennes knä sitter en pojke som håller upp sina underarmar lodrätt. Kvinnan har sina händer ovanpå pojkens händer.Del 1: Om dövblindhet

I den här delen kommer du lära dig om dövblindhet och vad medfödd dövblindhet innebär. Du får också få insikt om sinnena och hur du kan tillrättalägga och anpassa för personer med medfödd dövblindhet.

Du kommer också få bekanta dig mer med de åtta personerna. Fyra av beskrivningarna handlar om barn och ungdomar och fyra handlar om vuxna.

Begreppet dövblindhet

Begreppet dövblindhet är inte alltid lätt att förstå. Nedan kommer en film som försöker illustrera detta.

FILM

I Norden finns en mångårig tradition att samverka inom dövblindområdet. Sedan 1980 finns det en gemensam nordisk definition av dövblindhet. Det är en funktionell definition som också tydligt beskriver konsekvenserna.

Här kan du läsa den Nordiska definitionen av dövblindhet

Medfödd dövblindhet

Begreppet medfödd dövblindhet är ett samlingsnamn för när den kombinerade syn- och hörselnedsättningen uppkommer innan begreppsbildning och språklig kommunikation har utvecklats. Medfödd dövblindhet kan därmed både vara medfödd eller uppkomma i tidig ålder. Personer kan också ha andra utmaningar, till exempel fysiska, medicinska eller kognitiva. Personens lärande och utveckling blir ofta påverkat och försenat.

  • Kommunikationsutvecklingen är det mesta sårbara:

Att  få igång kommunikationsutvecklingen  så tidigt som möjligt är viktigt eftersom det har betydelse för den sociala, kognitiva och emotionella utvecklingen. Risken finns annars att personen drar sig undan i sig själv och vill inte ha kontakt eller utvecklar utmanande beteenden, som utåtagerande eller självskadande.

  • Känseln blir viktig

Vid dövblindhet kan inte synfunktionerna kompensera för hörseln och hörselns funktioner kan inte kompensera för synen. Omgivningen behöver därför stödja genom att fokusera på andra sinnen . Det blir därför  viktigt att använda sig av känseln och hela kroppen (beröring och rörelse) det kallas också för det taktila sinnet.

  • Krävs individuella anpassningar, kunskap och samverkan

För att stödja personer med medfödd dövblindhet krävs anpassningar och tillrättaläggande av varje situation för att personen ska få möjlighet att vara aktiv och delaktig på sina villkor.

Att vara anhörig eller personal kräver tålamod, tid, kunskap och att förmåga att vara nära. Tidig upptäckt av den kombinerade sinnesnedsättningen och tidiga insatser är viktiga och det krävs samverkan mellan habilitering, syncentraler, pedagogiska, hörselvården, förskola, skola med flera.

Fallbeskrivningar

Nu när du har tagit del av information om dövblindhet, medfödd dövblindhet och att det kan se olika ut för personer som tillhör olika undergrupper, kommer du att bli närmare presenterad för de åtta olika fallbeskrivningar som finns med som en återkommande del i denna utbildning.

FALLBESKRIVNINGAR

FILM

FILM

TIPS!

Person med kort mörkt hår, klädd i grå t-shirt och svarta shorts. Sex svarta punkter på kroppen markerar varsin neutral zon för beröring. Illustration.När man ska använda det taktila sinnet och beröra en person med medfödd dövblindhet kan man utgå ifrån så kallade neutrala zoner. Det är olika ställen på kroppen som generellt är okej att beröra en annan person på:

  • Rygg
  • Armar
  • Ben (utsida lår och underben)
  • Händer
  • Fötter 

Tänk dock på att även neutrala zoner varierar från person till person.

SAMMANFATTNING

  • Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning 
  • Syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra 
  • Dövblindhet påverkar framför allt socialt liv, kommunikation, tillgång till information samt att kunna orientera sig och förflytta sig säkert
  • Medfödd dövblindhet betyder att funktionsnedsättningen har uppkommit innan begreppsbildning och språk har utvecklats
  • Dövblindhet förekommer i alla åldrar och det finns en stor variation inom gruppen

FUNDERA PÅ

Nu när du har tillägnat dig information om medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan och spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen tillsammans med andra. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du  kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Vad anser du är den allvarligaste konsekvensen av medfödd dövblindhet?
  2. Vilka personer eller professioner ingår i nätverket runt personen för samverkan? Försök lista några du kan komma på t ex familjemedlemmar, skolpersonal, boendepersonal, synpedagog, läkare osv. Samverkan du med några av dessa och i så fall på vilket sätt?

ANTECKNA!

VILL DU VETA MER?

Läs sidorna 6-8  i Personer med medfödd dövblindhet – hur kan vi förstå varandra?
Personer med medfödd dövblindhet – hur kan vi förstå varandra? (PDF, 9,8 MB, ny flik)

Läs sidorna 14-19  Barn och ungdomar med dövblindhet; Kartläggning av erfarenhetsbaserade metoder och insatser  sid 7-8

https://nkcdb.se/produkt/barn-och-ungdomar-med-dovblindhet-3/

Läs sidorna 4 -6. Lärande och umgänge genom känseln.

https://nkcdb.se/produkt/larande-och-umgange-genom-kanslen/

Film med Jude Nicholas

https://nkcdb.se/hur-kan-vi-utforma-insatser-for-de-som-bearbetar-information-via-det-taktila-sinnet/

En vuxen och ett barn sitter framför en vit frontmatad tvättmaskin och plockar i tvätt. Illustration.Del 2 Tillgång till information

I den här delen får du lära dig om hur medfödd dövblindhet påverkar möjligheten att få information. Bristen på tillgänglig information kan leda till att det är svårt för personen med dövblindhet att skapa förståelse och mening i sin vardag Utforskning och lärande behöver vara tillgängligt för att personen ska få en bättre möjlighet att förstå sig själv och sin omvärld. Du kommer också få veta hur vardagsaktiviteter, rutiner och taktila scheman kan bidra och underlätta för personen.

PROVA PÅ!

Innan det är dags för dig att få veta mer om tillgång till information ska du få möjlighet att göra en övning:

  1. Ta fram något föremål som du har nära till hands, t ex en penna, och lägg den på ett bord. Titta vad klockan är. Ta på dig ögonbindel och hörselkåpor och sätt dig vid bordet. Undersök det du har framför dig – använd din känsel för att känna på föremålet. Ta av dig bindel och kåpor när du uppskattar att det gått två minuter.

Reflektera över dessa frågeställningar efter att du har genomfört övningarna:

  • Hur påverkades din tidsuppfattning med kåpor och bindel på? Kändes tiden kort eller lång?
  • På vilket sätt har du utvecklat en förståelse av tid? På vilket sätt har du tillägnat dig den informationen när du var liten?
  • På vilket sätt kände du på föremålet? Var det något särskilt med föremålet som du tyckte var intressant?
  • Vilken information kunde du få via känseln när du kände på föremålet och när du satt på stolen?
  • Eftersom du la fram föremålet på bordet visste du vad det var. På vilket sätt tror du att du skaffade dig information om föremålet när du var liten och stötte på det första gången? Hur vet du vad föremålet är till för och vad det har för namn? Hur har du skaffat dig den informationen?

FALLBESKRIVNINGAR

Bosse 2 år

En pojke med hörhjälpmedel sitter vid ett bord. Illustration.

Pekka 4 år

En flicka med glasögon sitter i en rullstol. Hon har en skena på sin vänstra underarm. Illustration.

Emilie 10 år

En flicka med gröna glasögon och grön tröja. Hon har långt utsläppt hår och håller en hårtest mellan ena handens fingrar. Illustration.

Hanna 16 år

En tjej med glasögon och keps som med armbågsstöd håller upp ena handen i luften. Illustration.

Sara 25 år

En kvinna med hörhjälpmedel sitter i en rullstol och har kinden lutad i ena handen. Illustration.

Maria 32 år

En man med gröna glasögon och hörhjälpmedel i båda öronen. Han stödjer händerna mot höfterna. Illustration.

Ali 40 år

En äldre man med kort hår, tenniströja och blicken riktad snett uppåt. Illustration.

Richard 60 år

Utforskning och omvärldsförståelse

Här kommer du lära dig hur utforskning och omvärldsförståelse kan stöttas för en person med medfödd dövblindhet. Att få kunskap och förståelse om sig själv och sin omvärld sker via utforskning och det upplevs via våra sinnen, vi ser och hör saker omkring oss, känner, smakar, luktar,  griper efter saker, pekar, kryper, klättrar, hoppar och prövar oss fram i världen och får nya erfarenheter. Dessa erfarenheter görs många gånger och på många olika sätt för att skapa sammanhang och mening av vår omvärld.  Samtidigt som språkliga begrepp för det som upplevs presenteras av personer i vår omgivning. Detta gör att vi får en förståelse för allt ifrån föremål i omgivningen till mer avancerade sammanhang såsom orsak -verkan, att hitta i omgivningen samt att utveckla en förståelse för tid.

FILM – Den här filmen handlar hur utforskning och omvärldsförståelse sker med hjälp av det taktila sinnet.

ANPASSNINGAR
Lärande trianglarna (Word, X kb)
Anpassningar för tillgängligt lärande (Word, Y kb)

TIPS!

  • Det tar energi för personen att använda sina eventuella syn-hörselrester och sin känsel. Tänkt därför på att det krävs pauser i vardagen.
  • Ge tid för bearbetning för att kunna uppfatta och få förståelse för sin omvärld.

SAMMANFATTNING

  • Att få uppleva omvärld med sina fungerande sinnen är en förutsättning för att informationen om omvärlden inte ska ska upplevas som ofullständig, förvrängd eller opålitlig.
  • För att få en så fullständig information som möjligt för att kunna få begreppsförståelse är det taktila sinnet, lukt och smak viktiga.
  • För att skapa ett  tillgängligt lärande behöver det göras individuella anpassningar.
  • Att skapa trygghet och ge tid för personen tillsammans med taktila anpassningar är bra att börja med.

FUNDERA PÅ

Nu när du har tillägnat dig information om medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan, spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen som del av en grupp. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du  kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. På vilket sätt skaffar sig personen information och kunskap om omvärlden? Ge exempel!
  2. Vilken information kan personen få genom utforskning med sitt taktila sinne?
  3. Finns det anpassningar i vardagen som underlättar för personens lärande och förståelse av omvärlden? Ge exempel!

ANTECKNA!

Vardagssituationer som en källa till lärande

I denna del får du lära dig om hur vardagssituationer kan bidra till lärande för en person med medfödd dövblindhet. Mycket av förståelsen för omvärlden sker genom att  framförallt barn men även vuxna är delaktiga i vardagsaktiviteter och rutiner som innebär en utveckling av vissa färdigheter.

För personer med medfödd dövblindhet blir rutiner och aktiviteter en hjälp för att skapa mening och sammanhang i vardagen samt för att få förståelse för begrepp. Det är därför viktigt att utforska tillsammans och samtala om vad ni gör för att stödja personens begreppsutveckling.

Om personen med dövblindhet själv visar intresse för något är det viktigt att du uppmärksammar detta och inbjuder till att ni kan utforska tillsammans för att skapa en gemensam uppmärksamhet. Att ni båda har fokus på samma sak är en förutsättning för att dela något i ett samtal.

Ibland är det du  som får visa omvärlden och försöka få personen med medfödd dövblindhet att bli intresserad. ”Är du intresserad blir du intressant.”

FILM

Filmen tar upp vikten av vardagsrutiner, taktila scheman för att skapa trygghet och kontroll, men också för att utveckla kommunikation.

Schema och taktila kalendersysten (dokumentlänk)

Anpassningar

Anpassningar i rutiner och kalendrar (PDF, X kb)

TIPS!

Frågeställningar att utgå ifrån för att underlätta i planeringen av aktiviteter till personer med medfödd dövblindhet:

  • Vilka steg ingår i aktiviteten? Hur kan vi tydliggöra början, mitt och avslut samt de olika stegen?
  • Vilka sinnen använder personen? Hur kan man anpassa miljön och material och med hänsyn till syn-och hörselnedsättning?
  • Hur kommunicerar personen? Hur kan omgivningen kommunicera till personen på bästa sätt?
  • Vilken typ och grad av fysiskt stöd behöver personen? Vilka positioner är bäst för personen för att kunna utföra aktiviteter och delta?
  • Vilken typ av taktilt stöd behöver personen i aktiviteter? (Till exempel hand under hand )?

SAMMANFATTNING

  • Rutiner är en viktig del för att underlätta tidsuppfattning, rutiner är något som återkommer och skapar förutsägbarhet och  begriplighet
  • Personer med medfödd dövblindhet behöver vara med i vardagssituationer för att  få erfarenheter som kan skapa motivation och självförtroende. Men också för att kunna skapa koncept utifrån sina erfarenheter.
  • Aktiviteter behöver ha en tydlig början,mitt och slut
  • Kommunicera om aktiviteten
  • Taktila scheman ger möjlighet till tidsuppfattning, kontroll och trygghet
  • Taktila scheman behöver anpassas utifrån personens förutsättningar.
  • Taktila scheman behöver användas tillsammans med kommunikation.

FUNDERA PÅ

Nu när du har tillägnat dig information om medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan, spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen som del av en grupp. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du  kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Nämn en vardagsrutin som personen antingen har, eller en vardagsrutin som personen skulle kunna ha. Ge exempel på hur vardagsrutinen underlättar för förutsägbarhet, kontroll och tidsuppfattning för personen.
  2. Ge exempel på anpassningar i vardagsrutiner som skulle kunna underlätta för personen
  3. Använder personen något schema eller kalendersystem och i så fall vilket?
  4. Ge exempel på befintliga anpassningar i personens schema/kalendersystem eller anpassningar som skulle kunna underlätta för personen.

ANTECKNA!

Om sinnena

Här kommer du få lära dig om sinnena i allmänhet men också vilka sinnen som kan kompensera för personer med dövblindhet när synen och hörseln inte räcker till. Du kommer få exempel på anpassningar som kan underlätta för personen med dövblindhet. Att anpassa för personen med dövblindhet  är en förutsättning för att hen ska kunna utvecklas, förstå sin omvärld och skapa mening och sammanhang. 

Personen med medfödd dövblindhet har ofta egna strategier som kompenserar för sin eventuella syn- och hörselnedsättning. Ibland kan dessa strategier se annorlunda ut och därför misstolkas men tänk på att det som en person med medfödd dövblindhet gör har oftast har en mening.

PROVA PÅ!

Innan det är dags för dig att få veta mer om sinnena så ska du få möjlighet att göra en övning:

  1. Ta på dig någon sorts ögonbindel och hörselkåpor eller öronproppar. Gör något som du brukar göra i din vardag hemma eller på din arbetsplats. Till exempel att sätta på musik, bädda sängen, brygga kaffe, värma mat i micron eller tvätta händerna i ett handfat. Var uppmärksam på vilka sinnen du använder istället för synen och hörseln.
  2. Ta fram ett par rena strumpor och ta på dig den ena. Hämta sedan ett par vantar och ta på dig den andra strumpan med vantarna på. 

Reflektera över dessa frågeställningar efter att du har genomfört övningarna:

  • Vilka sinnen använde du mest när du utförde momenten i vardagen när du hade kåpor och bindlar på?
  • Var det något sinne som blev särskilt utmärkande?
  • Märkte du någon skillnad i om du hade vantar på dig eller inte?

Innan du går vidare inom denna del rekommenderar vi att du läser en eller flera av fallbeskrivningarna för att få veta mer om hur personer med medfödd dövblindhet använder sina olika sinnen samt hur anpassningar kan hjälpa till att underlätta personens användning av sinnena.

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

TIPS!

Person med kort mörkt hår, klädd i grå t-shirt och svarta shorts. Sex svarta punkter på kroppen markerar varsin neutral zon för beröring. Illustration.När man ska använda det taktila sinnet och beröra en person med medfödd dövblindhet kan man utgå ifrån så kallade neutrala zoner. Det är olika ställen på kroppen som generellt är okej att beröra en annan person på:

  • Rygg
  • Armar
  • Ben (utsida lår och underben)
  • Händer
  • Fötter 

Tänk dock på att även neutrala zoner varierar från person till person.

SAMMANFATTNING

  • Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning 
  • Syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra 
  • Dövblindhet påverkar framför allt socialt liv, kommunikation, tillgång till information samt att kunna orientera sig och förflytta sig säkert
  • Medfödd dövblindhet betyder att funktionsnedsättningen har uppkommit innan begreppsbildning och språk har utvecklats
  • Dövblindhet förekommer i alla åldrar och det finns en stor variation inom gruppen

FUNDERA PÅ

Nu när du har lärt dig mer om våra sinnen och medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan och spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen tillsammans med andra. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Vad anser du är den allvarligaste konsekvensen av medfödd dövblindhet?
  2. Vilka personer eller professioner ingår i nätverket runt personen för samverkan? Försök lista några du kan komma på t ex familjemedlemmar, skolpersonal, boendepersonal, synpedagog, läkare osv. Samverkan du med några av dessa och i så fall på vilket sätt?

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

Symbol för nedladdning av ett dokument.

Ladda ner

I det här dokumentet har vi sammanställt tips och råd om att vara uppmärksam på hur en person med dövblindhet använder sina sinnen. Du får också lära dig mer om hur du kan anpassa miljön för att personen ska kunna använda sina sinnen på bästa sätt.

Anpassningar av miljö och användning av sinnena (PDF)

ANTECKNA!

FILM

FUNDERA PÅ

Nu när du har tillägnat dig information om medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan och spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen tillsammans med andra. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du  kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Vad anser du är den allvarligaste konsekvensen av medfödd dövblindhet?
  2. Vilka personer eller professioner ingår i nätverket runt personen för samverkan? Försök lista några du kan komma på t ex familjemedlemmar, skolpersonal, boendepersonal, synpedagog, läkare osv. Samverkan du med några av dessa och i så fall på vilket sätt?

PROVA PÅ!

Innan det är dags för dig att få veta mer om sinnena så ska du få möjlighet att göra en övning:

  1. Ta på dig någon sorts ögonbindel och hörselkåpor eller öronproppar. Gör något som du brukar göra i din vardag hemma eller på din arbetsplats. Till exempel att sätta på musik, bädda sängen, brygga kaffe, värma mat i micron eller tvätta händerna i ett handfat. Var uppmärksam på vilka sinnen du använder istället för synen och hörseln.
  2. Ta fram ett par rena strumpor och ta på dig den ena. Hämta sedan ett par vantar och ta på dig den andra strumpan med vantarna på. 

Reflektera över dessa frågeställningar efter att du har genomfört övningarna:

  • Vilka sinnen använde du mest när du utförde momenten i vardagen när du hade kåpor och bindlar på?
  • Var det något sinne som blev särskilt utmärkande?
  • Märkte du någon skillnad i om du hade vantar på dig eller inte?

SAMMANFATTNING

  • Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning 
  • Syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra 
  • Dövblindhet påverkar framför allt socialt liv, kommunikation, tillgång till information samt att kunna orientera sig och förflytta sig säkert
  • Medfödd dövblindhet betyder att funktionsnedsättningen har uppkommit innan begreppsbildning och språk har utvecklats
  • Dövblindhet förekommer i alla åldrar och det finns en stor variation inom gruppen

TIPS!

När man ska använda det taktila sinnet och beröra en person med medfödd dövblindhet kan man utgå ifrån så kallade neutrala zoner. Det är olika ställen på kroppen som generellt är okej att beröra en annan person på:

  • Rygg
  • Armar
  • Ben (utsida lår och underben)
  • Händer
  • Fötter 

Tänk dock på att även neutrala zoner varierar från person till person.

Begreppet dövblindhet

Begreppet dövblindhet är inte alltid lätt att förstå. Nedan kommer en film som försöker illustrera detta.

FILM

I Norden finns en mångårig tradition att samverka inom dövblindområdet. Sedan 1980 finns det en gemensam nordisk definition av dövblindhet. Det är en funktionell definition som också tydligt beskriver konsekvenserna.

Här kan du läsa den Nordiska definitionen av dövblindhet

Medfödd dövblindhet

Begreppet medfödd dövblindhet är ett samlingsnamn för när den kombinerade syn- och hörselnedsättningen uppkommer innan begreppsbildning och språklig kommunikation har utvecklats. Medfödd dövblindhet kan därmed både vara medfödd eller uppkomma i tidig ålder. Personer kan också ha andra utmaningar, till exempel fysiska, medicinska eller kognitiva. Personens lärande och utveckling blir ofta påverkat och försenat.

Kommunikationsutvecklingen är det mesta sårbara

Att  få igång kommunikationsutvecklingen  så tidigt som möjligt är viktigt eftersom det har betydelse för den sociala, kognitiva och emotionella utvecklingen. Risken finns annars att personen drar sig undan i sig själv och vill inte ha kontakt eller utvecklar utmanande beteenden, som utåtagerande eller självskadande.

Känseln blir viktig

Vid dövblindhet kan inte synfunktionerna kompensera för hörseln och hörselns funktioner kan inte kompensera för synen. Omgivningen behöver därför stödja genom att fokusera på andra sinnen . Det blir därför  viktigt att använda sig av känseln och hela kroppen (beröring och rörelse) det kallas också för det taktila sinnet.

Krävs individuella anpassningar, kunskap och samverkan

För att stödja personer med medfödd dövblindhet krävs anpassningar och tillrättaläggande av varje situation för att personen ska få möjlighet att vara aktiv och delaktig på sina villkor.

Att vara anhörig eller personal kräver tålamod, tid, kunskap och att förmåga att vara nära. Tidig upptäckt av den kombinerade sinnesnedsättningen och tidiga insatser är viktiga och det krävs samverkan mellan habilitering, syncentraler, pedagogiska, hörselvården, förskola, skola med flera.

Fallbeskrivningar

Nu när du har tagit del av information om dövblindhet, medfödd dövblindhet och att det kan se olika ut för personer som tillhör olika undergrupper, kommer du att bli närmare presenterad för de åtta olika fallbeskrivningar som finns med som en återkommande del i denna utbildning.

FALLBESKRIVNINGAR

SAMMANFATTNING

  • Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning 
  • Syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra 
  • Dövblindhet påverkar framför allt socialt liv, kommunikation, tillgång till information samt att kunna orientera sig och förflytta sig säkert
  • Medfödd dövblindhet betyder att funktionsnedsättningen har uppkommit innan begreppsbildning och språk har utvecklats
  • Dövblindhet förekommer i alla åldrar och det finns en stor variation inom gruppen

FUNDERA PÅ

Nu när du har tillägnat dig information om medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan och spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen tillsammans med andra. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du  kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Vad anser du är den allvarligaste konsekvensen av medfödd dövblindhet?
  2. Vilka personer eller professioner ingår i nätverket runt personen för samverkan? Försök lista några du kan komma på t ex familjemedlemmar, skolpersonal, boendepersonal, synpedagog, läkare osv. Samverkan du med några av dessa och i så fall på vilket sätt?

ANTECKNA!

DEL 2
Om sinnena

Här kommer du få lära dig om sinnena i allmänhet men också vilka sinnen som kan kompensera för personer med dövblindhet när synen och hörseln inte räcker till. Du kommer få exempel på anpassningar som kan underlätta för personen med dövblindhet. Att anpassa för personen med dövblindhet  är en förutsättning för att hen ska kunna utvecklas, förstå sin omvärld och skapa mening och sammanhang. 

PROVA PÅ!

Innan det är dags för dig att få veta mer om sinnena så ska du få möjlighet att göra en övning:

  1. Ta på dig någon sorts ögonbindel och hörselkåpor eller öronproppar. Gör något som du brukar göra i din vardag hemma eller på din arbetsplats. Till exempel att sätta på musik, bädda sängen, brygga kaffe, värma mat i micron eller tvätta händerna i ett handfat. Var uppmärksam på vilka sinnen du använder istället för synen och hörseln.
  2. Ta fram ett par rena strumpor och ta på dig den ena. Hämta sedan ett par vantar och ta på dig den andra strumpan med vantarna på. 

Reflektera över dessa frågeställningar efter att du har genomfört övningarna:

  • Vilka sinnen använde du mest när du utförde momenten i vardagen när du hade kåpor och bindlar på?
  • Var det något sinne som blev särskilt utmärkande?
  • Märkte du någon skillnad i om du hade vantar på dig eller inte?

Innan du går vidare inom denna del rekommenderar vi att du läser en eller flera av fallbeskrivningarna för att få veta mer om hur personer med medfödd dövblindhet använder sina olika sinnen samt hur anpassningar kan hjälpa till att underlätta personens användning av sinnena.

FALLBESKRIVNINGAR

Inga resultat hittades.

TIPS!

Person med kort mörkt hår, klädd i grå t-shirt och svarta shorts. Sex svarta punkter på kroppen markerar varsin neutral zon för beröring. Illustration.När man ska använda det taktila sinnet och beröra en person med medfödd dövblindhet kan man utgå ifrån så kallade neutrala zoner. Det är olika ställen på kroppen som generellt är okej att beröra en annan person på:

  • Rygg
  • Armar
  • Ben (utsida lår och underben)
  • Händer
  • Fötter 

Tänk dock på att även neutrala zoner varierar från person till person.

SAMMANFATTNING

  • Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning 
  • Syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra 
  • Dövblindhet påverkar framför allt socialt liv, kommunikation, tillgång till information samt att kunna orientera sig och förflytta sig säkert
  • Medfödd dövblindhet betyder att funktionsnedsättningen har uppkommit innan begreppsbildning och språk har utvecklats
  • Dövblindhet förekommer i alla åldrar och det finns en stor variation inom gruppen

FUNDERA PÅ

Nu när du har lärt dig mer om våra sinnen och medfödd dövblindhet vill vi att du reflekterar över några frågeställningar. Du kan skriva ner dina svar i svarsrutan och spara dem för att komma ihåg och för att kunna diskutera med andra kursdeltagare om du genomför kursen tillsammans med andra. Utgå ifrån en fallbeskrivning i kursen eller en person med medfödd dövblindhet som du kommer i kontakt med privat eller i din yrkesroll.

  1. Vad anser du är den allvarligaste konsekvensen av medfödd dövblindhet?
  2. Vilka personer eller professioner ingår i nätverket runt personen för samverkan? Försök lista några du kan komma på t ex familjemedlemmar, skolpersonal, boendepersonal, synpedagog, läkare osv. Samverkan du med några av dessa och i så fall på vilket sätt?

Om utbildningen

Den här utbildningen handlar om medfödd dövblindhet och kommer att ge dig grundläggande kunskap och förståelse av vilka konsekvenser medfödd dövblindhet medför och vad du kan göra för att underlätta. Utbildningen kan både genomföras i grupp, exempelvis vid arbetsplatsträffar, och individuellt.

Du kommer att få möta åtta personer med olika varianter av medfödd dövblindhet där du får en inblick i deras vardag. 

Bosse Pekka Emelie Hanna Sara Maria Ali Richard

 

Utbildningen är uppbyggd i fyra delar som övergripande beskriver medfödd dövblindhet. Vi föreslår att du går igenom delarna i den ordning de kommer. Det är möjligt att gå fram och tillbaka mellan de olika delarna. Ev navigering????? Delar av innehållet är filmat där någon berättar. Du kan välja att få det på tal, textat eller på teckenspråk. Filmerna finns också syntolkade. Varje del består av en inledning följt av fallbeskrivningar och övningar för att prova på. Det är då bra att använda sig av hörselkåpor alternativt öronproppar och en scarf eller ögonbindel.  Varje del har tillhörande nedladdningsbara dokument om anpassningar. I slutet av varje del presenteras reflektionsfrågor som kan var bra att stanna upp och fundera över. Varje del avslutas med att det finns hänvisningar för att få veta mer om respektive område

 

 

Del 1 Om dövblindhet Del 2 Tillgång till information Del 3 Socialt liv och kommunikation Del 4 Orientering och förflyttning

 

Kursintyg

Tror inte att vi kommer ha intyg eftersom det mer är en intro om det efterfrågas så kan vi göra ett omtag.

Behöver du ett intyg på att du har genomfört den här utbildningen? Då kommer du att kunna registrera dig som deltagare och skicka in de skriftliga reflektioner du gjort. Vi kommer därefter att bjuda in dig till en dialog tillsammans med någon av våra pedagoger på Nkcdb för att reflektera över vad du lärt dig. Detta gör du ensam eller tillsammans med några andra som gått kursen Om du inte behöver eller vill ha ett intyg kan du delta i utbildningen utan att vara registrerad som deltagare.

Frågor

Har du frågor om utbildningen är du välkommen att mejla oss på adressen nkcdb@nkcdb.se

Om utbildningen

Här skriver vi ”det vanliga”

Utbildningen är framtagen av Caroline Lindström, Monika Estenberger, Nkcdb, 2022

Illustrationerna:

Filmer:

Tack till medverkande….xxx,xxx ,xxx



keyboard_arrow_up