Insatser enligt SoL och LSS
Många personer med dövblindhet har behov av ledsagare, assistent, boendestöd eller kontaktperson. Detta är insatser som kan beviljas antingen utifrån Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Är det så kallade grundläggande behovet av assistans mer än 20 timmar per vecka kan det även vara ett beslut utifrån Socialförsäkringsbalken. Det finns några skillnader i lagarna som kan påverka insatsen.
SoL
SoL är en ramlag och omfattar alla människor. Den säger att kommunen har ett ansvar för att på olika sätt främja att kommuninvånarna erhåller skälig levnadsnivå. Det många av oss tänker på när det gäller SoL är att man till exempel kan söka försörjningsstöd om man inte har någon annan inkomst. Kommunen kan dock erbjuda många andra insatser till sina invånare, till exempel boendestöd, hemtjänst, kontaktperson och ledsagare. Målet är att den som får insatsen ska uppnå skälig levnadsnivå och det innebär att de basala behoven ska tillgodoses. Kommunen har också rätt att ta en avgift för de insatser som ges.
LSS
Många personer med dövblindhet tycker att det är bättre att söka insatser via LSS. Detta för att målet med insatser enligt LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra och att man ska uppnå goda levnadsvillkor – vilket innebär en högre nivå än SoL. I LSS definieras goda levnadsvillkor som att personen som får insatsen ska uppnå:
- delaktighet i samhällslivet
- att leva som andra
- medbestämmande
- självständighet
En annan fördel med att få en insats beviljad via LSS är att den enskilde ska få möjlighet att påverka vem som ska utföra insatsen, samt att de flesta insatser enligt LSS är avgiftsfria. Dock är det inte alla som har rätt att få stöd enligt LSS. För att kunna få insatser måste man bedömas tillhöra en av lagens personkretsar. Det finns tre personkretsar.
Personer med:
- Intellektuell funktionsnedsättning (förut uvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd.
- Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
För personer med förvärvad dövblindhet som inte har några ytterligare funktionsnedsättningar, som till exempel intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller autism, är det alltså personkrets tre som kan komma i fråga.
Om man bedöms tillhöra någon av personkretsarna har man rätt att söka de tio insatser som finns uppräknade i lagen. Det är alltså inte givet att man får en insats bara för att man bedömts tillhöra en av personkretsarna, utan en ny bedömning görs om huruvida man har behov av den insats man önskar. Insatser är till exempel ledsagarservice, kontaktperson eller assistans.
För att beviljas assistans ska man på grund av funktionsnedsättningen ha behov av hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. De senaste åren har praxis utvecklats i en riktning där det blivit allt svårare för många med förvärvad dövblindhet att bedömas tillhöra personkretsen i LSS och därmed kunna få insatser enligt lagen.
